Porslinsfabriken i Lidköping bevarar och utvecklar keramiska traditioner

Nästan alla svenska hem har minst något föremål tillverkat i Rörstrands porslinsfabrik i Lidköping. När företaget lämnade staden 2005, tog en mindre aktör över delar av fabrikens lokaler och maskiner. Idag håller Porslinsfabriken Lidköping liv i hantverkstraditionen och tillverkar keramik som det gjorts på platsen i hundratals år.
 
- Det är ett så användbart material och man blir aldrig fullärd! Oavsett hur många gånger man på morgonen öppnat en ugn är det alltid lika spännande – hur gick bränningen denna gång? 

Kristin Andersson och Sandra Eringfält håller traditionen av porslinstillverkning i Lidköping levande! Under hundratals år var Rörstrands porslinsfabrik en av stadens stora arbetsgivare och i samma lokaler som företaget en gång huserade i finns nu en betydligt mindre, men lika hantverksskicklig verksamhet – Porslinsfabriken i Lidköping.

Porslinsfabriken producerar åt välkända svenska företag och formgivare, så som Svenskt Tenn, Prins Eugens Waldermarsudde, Swedese och Skultuna. De tillverkar även kakel till byggkeramiska utsmyckningar och renoveringar.
 
- Vi vill föra kunskaperna och hantverket vidare! Av de som jobbat hela sina liv i branschen är majoriteten idag pensionärer och det är svårt att hitta personer med rätt kunskaper. Vi vill hålla liv i traditionen men då krävs det att det finns ett större intresse för det som faktiskt tillverkas i Sverige. Det vore kul med mer svensk byggkeramik i arkitekturen, säger Sandra.

17 000 plattor till Hötorgets tunnelbanestation

Men trots att det inte är alla arkitekter och byggherrar som upptäckt keramikens fördelar, så finns det också de som gjort det. Under ett par års tid har Porslinsfabriken jobbat tillsammans med SL i ett jätteprojekt – att tillverka kaklet till restaureringen av Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm.

Stationen invigdes på 50-talet och Porslinsfabriken fick i uppdrag att nyproducera kopior av alla plattor som behövde bytas ut. Sandra och Kristin berättar att projektet landade på runt 17 000 plattor i vad de beskriver som ett riktigt drömuppdrag.
 
- Det är alltid spännande att efterlikna äldre glasyrer. Risken finns alltid att de innehåller material som är förbjudna idag och då blir det en utmaning att få till rätt färgnyanser, säger Sandra.
 
- Vi brukar lyckas till slut, men det är en resa! Det är många tester innan vi hittar rätt. För plattorna till stationen på Hötorget höll vi på att prova oss fram under lång tid, det blev hundratals tester och mycket labbande, fyller Kristin i.

Hantverket allt mer populärt

Att fler fått upp ögonen för att skapa med lera under senare år tycker Kristin och Sandra är tydligt.
 
- Hantverket har fått ett jättelyft på senare år. Att dreja är ju till exempel jättepopulärt. Men att jobba i produktionen hos oss är lite annorlunda, det blir ju i en helt annan skala och utifrån någon annans design. Likheten är väl att vi också gör precis allt för hand. Att det är så det fungerar här är det många som blir överraskade av, men vi tillverkar allt från prototyper och gipsformar till färdig produkt. Det är ganska ovanligt, säger Kristin.

Att fler drejar och skapar i lera för nöjes skull, hoppas duon ska kunna bidra till att leran får en renässans som byggmaterial.
 
- Keramik och lera är material som bevisat sig i 1000-tals år. Och så har det så många olika uttryck. Det går att forma hur som helst och är både hållbart och tidlöst. Fler borde använda svenskt kakel, slår Sandra fast.
 
Förutom tunnelbanestationen har Porslinsfabriken nyligen tillverkat en konstnärlig utsmyckning till Dalängsskolan i just Lidköping. Här har en gavel på fasaden fått ett konstverk delvis i keramik. Formgivaren är konstnären Ida Persson.
 
- De flesta av våra kunder finns i Stockholm och andra större städer. Att göra något till vår egen stad har varit jättekul! Säger båda två.